Start / Arter / Röding

Röding under isen

Kallt, klart och syrerikt vatten, och en fisk som tar bäst i ändarna av vintern. Var den står, när den tar och på vad — fas för fas.

Vad rödingen gör under isen

Rödingen är en laxfisk som lever av små kräftdjur, insektslarver och plankton, och i de stora sjöarna av småfisk. Den har skarp syn, är skygg, och står i små stim som flyttar. Den trivs i kallt vatten och är därför en av de få som är pigg när isen just lagt sig och när den håller på att gå; mitt i vintern drar den sig djupare och tar sämre. Hittar du ett stim: flytta tio–tjugo meter när det tystnar, det står sällan kvar.

I SLU:s provfisken sedan 1958, 58 596 mätta rödingar i 276 vatten, är medianen 19 cm och var tionde över 31,5 cm; den längsta 83 cm. En röding över kilot är en stor fisk i de flesta sjöar; storrödingen i Vättern, Sommen och Storsjön är en annan sak. Många rödingvatten har minimimått och fredningstid — reglerna för sjön står på Fångstrapport.

Tre faser

is5 m10 m20 m30 mbrantenbottenFörsta isenunder iskanten, bland nymfernaHögvinter10–30 m, branten och undervattensbergetVårvinter1,3–4 m, klart vatten
Sjön i genomskärning, från första isen till vårvintern. Rödingen tar bäst i ändarna av vintern; i mitten står den djupt och tar sämre.
FasDjupVarBete
Första isenUnder iskanten, mellanskiktetKanten där grunt möter djupt; nyisen släpper in ljus och mellanskiktet är fullt av nymfer.Mormyska 3–5 mm i mygglarv- och nymfform, upphängare ovanför blänket. Före mitten av december.
Högvinter10–30 mBranter och undervattensberg, platåer på 10–15 m, inlopp och utlopp där syret är. Vättern 30–40 m.Mormyska 5–7 mm i volfram med kedjekrok, självlysande och Superglow. Blänke 55–80 mm med tafs. Tar sämre.
Vårvinter1,3–4 mLekplatserna, grunt och klart vatten där kikpimpel går.Blänke, balanspirk, mormyska; kikpimpel. Efter månadsskiftet februari–mars.

Två toppar: första isen, före mitten av december, och vårvintern, efter månadsskiftet februari–mars. Däremellan står den djupt och är mindre huggvillig. När faserna brukar infalla för din sjö står på säsongssidan.

Djup

10–30 m i högvintern, i Vättern 30–40. På första isen under iskanten, i mellanskiktet. På vårvintern grunt, 1,3–4 m i klart vatten. Sommarens provfisken tar rödingen spritt genom hela vattenpelaren, från strandzonen ner förbi 30 m — en fisk som flyttar. Tar det inte vid botten: fiska högre upp, 2–5 m under isen.

Tid på dagen

Tidig morgon och sen eftermiddag, i svagt ljus och skymning. Mulna dagar är den mindre skygg än i stark sol. En stabil, kall period ger ofta bättre fiske än ett väderomslag.

Var

Sluttande kanter där botten faller från grunt till djupt, undervattensplatåer på 10–15 m, undervattensberg, och inlopp och utlopp där vattnet är syrerikt. Vättern, Storsjön, Siljan, Sommen och fjällsjöarna i Norrland är de kända vattnen; i den lilla fjällsjön går det att se den komma som ett skott mot blänket på fyra meters djup. Röding är skygg för ljud: borra inte fler hål än du behöver nära det du fiskar i, och stampa inte.

Metod — vilken

MetodNärStorlekLina
Mormyska med kedjekrokDjupt, i högvintern. Kedjekroken är två beten i ett.5–7 mm i volfram, kula och kaviar0,14–0,18 mm nylon, 0,08–0,10 flätlina
Blänke med tafsDen som lockar på håll: fladdrar på lyftet, gungar i stillheten. Hugget kommer ofta i gungandet, eller alldeles under iskanten.55–80 mm kring 12 g, silver eller koppar; tafs 15 cm, krok 8–12 med röda och vita maggots0,25–0,30 mm
Upphängare ovanförFörsta isen, mellanskiktet: en fluga, en mormyska eller en lyskrok en decimeter ovanför blänket eller pirken.Vinterfluga eller mormyska 3–5 mmsamma lina
BalanspirkLekplatserna om våren, och den aktiva rödingen i klart vatten.7–10 cm i silver0,22–0,30 mm
BlinkpirkInplanterad röding; den fiskas av sig själv. Fjällrödingen tar oftare det gamla blänket.7–12 cm0,25–0,30 mm

Mormyskan fiskas vid botten först: sänk, lyft 5–10 cm, små ryck varvat med långsamma drag, och gradvis högre upp som ett byte som flyr. Rödingen tar försiktigt, så nappet syns ofta bara som att linan slaknar efter någon decimeter och pekar snett ut från hålet; mothugget mjukt och snabbt. Långa pauser triggar. Blänket sänks till botten, vevas upp några decimeter, ett par rejäla lockryck, sedan stilla; tar det inte, höj stegvis. Fiskar flera hetsigt med blänken bredvid varandra blir rödingen triggad. Rytmerna i sin helhet står på mormyskasidan, riggarna på vertikalpirksidan.

Mormyskor för röding — Superglow, glödande rom, kula och kaviar: mormyska.se/roding, och kedjekrokar. Blänken och blinkpirkar: pirk.se.

Bete och färg

Maggot, gärna röda och vita blandat, på tafsen under blänket och på mormyskan; en räka är sällan fel. Är rödingen kräsen och bara nafsar på maggoten: en fjädermygglarv, det som också heter bloodworm. Färgen efter ljuset: silver och koppar på blänket, silvervitt med svarta ränder i klart vatten, självlysande och Superglow på 20 m där ljuset inte når, guld i grunt vatten i sol, blåkrom och neongult i mulet. Grönt blink de första månaderna, vitt mot våren.

Maggots: maggots.se.

Kikpimpel

På 1,3–4 m i klart vatten på vårvintern ser du botten, blänket och rödingen som kommer. Skotta bort snön för ljuset, ligg på ett underlag med en jacka över huvudet, och läs hugget med ögat. Den attackerar gång på gång, och fajten tar några sekunder. Hur står på mormyskasidan.

Lina och hål

Nylon 0,14–0,18 mm till mormyskan — rödingen slår hårt, så tunnare än 0,14 är för abborren, inte för den. Flätlina 0,08–0,10 mm på djupet för nappkänslan, med en tafs av fluorocarbon 0,14 mm. Blänket 0,25–0,30 mm och ett kraftigare spö. Hålet 115–150 mm — isborren. Linan i sin helhet: lina och tafs.

Sex fel

  1. Högvinter på ett första-isen-ställe. Den har gått ner; fiska djupare, eller vänta på vårvintern.
  2. Sitter kvar. Stimmet flyttar; flytta med, tio–tjugo meter.
  3. Bara vid botten. Tar det inte där: 2–5 m under isen.
  4. För tjock lina i klart vatten — och för tunn för hugget. 0,14 mm är golvet.
  5. Ljud. Borrande, stamp och skoter nära hålet.
  6. Mothugget för hårt. Mjukt och snabbt räcker.

Länets största, sjö för sjö

Röding är dokumenterad i 5 335 svenska sjöar — i provfisken, i fiskevårdsområdenas egna beskrivningar och i artfynd. I 251 av dem har SLU:s provfiskenät mätt den, och i 120 av dem är den längsta över 40 cm. Den längsta som mätts i varje län, i sjöar med minst 30 mätta fiskar:

LänSjöLängstaÅr
DalarnaStora Rörsjön67 cm1986
GävleborgHäsbosjön58,5 cm1983
JämtlandKorsvattnet72,3 cm1990
NorrbottenAbiskojaure67 cm2005
ÖrebroSilken44 cm1993
ÖstergötlandVättern83 cm2012
VärmlandStor-Ullen49 cm1983
VästerbottenKultsjön54,6 cm1996
VästernorrlandVällingsjön42,6 cm1986
VästmanlandVästra Skälsjön56,7 cm2015
Västra GötalandLilla Le76,5 cm1989

Vad som tas just nu, och var: de senaste fångsterna av röding på Fångstrapport.

Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se