Start / Metoder

Metoderna

Fem sätt att fiska genom isen, från det enklaste till det som kräver mest väntan.

Pimpel med agn

Det första hålet för de flesta. En liten pirk eller en viktad krok, en maggot, 0,12–0,14 mm lina. Lyft, håll, släpp. Abborre och mört på 1–4 m vid vassen. Steget vidare är mormyskan.

Mormyska

En viktad krok på 1,5–7 mm, 0,1–4,5 g, med hål eller öga. Fisken vid 4 °C öppnar gälarna några centimeter från betet och drar in det med vattenströmmen; vikten sitter redan i munnen, så den känner inget motstånd. Därför tunn lina, känslig topp och långsamma lyft.

Balanspirk och vertikalpirk

Balanspirken hänger vågrätt, glider ut i en båge på ett 15–25 cm ryck och vänder — hugget kommer i vändningen eller i stoppet. Vertikalpirken hänger rakt under hålet, dunkas i botten för ljudet, lyfts 30 cm och får falla. Färre men större på balansaren, fler och mindre på vertikalen. Under vertikalpirken sitter tafsmormyskan på 10–15 cm tafs när det är trögt.

Blänke

Ett brett, skedformat lockbete, 55–80 mm kring 12 g, som fladdrar när du lyfter och gungar när du är stilla; under den, på 15 cm tafs, en mormyska eller en krok med maggot. Röding på 10–30 m, öring, regnbåge. En blinkpirk är något annat: en batteridriven lampa som fiskas av sig själv.

Angeldon och ismete

Angeldonet är en rulle i isen och en vippa som reser sig när gäddan tar den döda betesfisken; ismete är ett kort kraftigt spö i hållare vid hålet med en vippa och en bjällra. Gädda 1–3 m under isen, gös i det fria vattnet två meter under isen, laken på botten från skymningen. Betesfisken ska vara avlivad innan den sätts på kroken — det kräver djurskyddslagen.

Kikpimpel är ingen metod utan ett sätt att se: att ligga över hålet i klart vatten och läsa hugget med ögat.

Vilken av dem i dag: mormyska eller pirk? Pirken mot pirken: balanspirk eller vertikalpirk? Hålet de fiskas genom: isborren, linan de hänger i: lina och tafs, och spöt och toppen.

Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se