Start / Utrustning / Lina och tafs
Lina och tafs
Linan är det fisken ser och det du känner nappet genom. Så tunn att den inte syns och inte bromsar, så tjock att den håller — och en tafs där ögat eller tänderna kräver det.
Tjockleken efter fisket
| Diameter | Fisket | Fisken, och varför |
|---|---|---|
| 0,08–0,12 mm | Små mormyskor, 1,5–3 mm | Sik, mört, abborre grunt. Fisken ser linan i klart vatten, och bara en tunn lina låter en lätt mormyska sjunka och spänna. |
| 0,10–0,16 mm | Mormyska i allmänhet | Abborre. 0,14 mm är högst första säsongen: den håller allt du får på och känns fortfarande i handen. |
| 0,16–0,20 mm | Tunga mormyskor, röding och öring | Fisk som slår hårt. Tunnare än 0,14 är för abborren, inte för rödingen. |
| 0,18–0,25 mm | Vertikalpirk | Abborre; 0,22–0,25 är det vanliga. Tafsmormyskan under på 0,16–0,22. |
| 0,22–0,30 mm nylon | Balanspirk | Abborre, röding. 0,25 är det vanliga; 0,20 håller men töjer för mycket på djupet. |
| 0,35–0,45 mm nylon | Ismete och angeldon | Gädda, gös och abborre på död betesfisk. Tafs mot tänderna. |
| 0,50–0,70 mm | Laken om natten, djupt | En tung pirk som dunkas i botten, och en lina som tål sten. |
Vattnet under isen är fyra grader och fisken sparar kraft. Den hugger inte: den öppnar gälarna och drar in betet med vattnet, och känner den motstånd i linan spottar den ut det. Därför är linan tunn. En tunn lina hänger rakt, låter den lätta mormyskan sjunka i sin egen takt och för darret hela vägen ner. En tjock lina bromsar fallet, dämpar toppen och syns i klart vatten — siken ser 0,16.
Skillnaden är större än siffrorna låter: 0,20 mm är två och en halv gånger så bred som 0,08 och har sex gånger så mycket tvärsnitt att dra genom vattnet. Och den tunna håller mer än man tror. En 0,10 mm nylon håller 1,2 kg, en 0,14 fluorocarbon 2 kg. Det räcker till varje abborre du får på — så länge du inte lyfter den på kort lina.
Isfiskelinor från 0,06 till 0,31 mm — gul, röd och blå nylon, transparent lina och fluorocarbon: mormyska.se.
Nylon, flätlina eller fluorocarbon
Nylon är den vanliga linan, en enda tråd. Flätlina är många tunna trådar flätade till en. Fluorocarbon är också en enda tråd, men av ett tätare material som sjunker och syns sämre i vattnet.
| Nylon | Flätlina | Fluorocarbon | |
|---|---|---|---|
| Töjer | Ja. Förlåter grunt och river färre krokar. | Nej. Nappkänsla på djupet. | Lite. |
| Syns | Färgad syns mot snön; transparent syns lite i vattnet. | Syns. | Minst av de tre. |
| I kylan | Fungerar. | Tar upp vatten och fryser till en styv tråd. | Fungerar. |
| Var | Huvudlina till nästan allt. | Huvudlina djupt, med en tafs av fluorocarbon. | Tafs. En del fiskar balanspirk på 0,40–0,50 rakt igenom. |
Nylon räcker längst: grunt, på första isen, och till varje pirk. Flätlina när du fiskar mormyska djupare än åtta–tio meter och vill känna siken eller rödingen suga in betet på femton — 0,08–0,10 mm, med en tafs av fluorocarbon 0,14 närmast mormyskan, eftersom flätlinan syns. Flätlinan tar upp vatten, och i kall vind fryser den till en styv tråd som fastnar i toppen; håll den blöt i hålet eller fiska nylon den dagen.
Färgen
Färgad lina — gul, röd, blå — ser du mot snön och där den skär vattenytan i hålet. Det är där de flesta nappen visar sig med tafsmormyskan under pirken: inte som ett ryck i toppen utan som att linan flyttar sig i sidled, slaknar eller stannar. Under vattnet ser fisken den färgade linan lika väl som du. Så den som fiskar sik eller röding i klart vatten fiskar transparent nylon eller fluorocarbon närmast betet, eller färgad huvudlina med en transparent tafs.
Hur mycket, och när du byter
25 m på rullen räcker till allt utom rödingen djupt; fiskar du trettio meter vill du ha det dubbla. Byt vid varje knut och kink — en knut på linan tar en stor del av styrkan, och en kink är en knut som väntar. Dra den sista metern mellan fingrarna efter varje fisk och efter stenbotten; känns den sträv, klipp och knyt om. Nylon åldras i sol och värme, så en rulle som legat i bilen en sommar byts ut. Och värm linan mellan fingrarna innan du knyter i kylan, så den lägger sig.
Linan och vikten
Linan ska hänga rakt av mormyskans vikt. För tjock lina till en lätt mormyska spänner inte: mormyskan svävar, darret når inte ner och nappet når inte upp. Byt då till tunnare lina eller till volfram. Samma vikt i volfram är mindre än i bly och sjunker fortare, så en 3,5 mm i volfram spänner linan som en 4 mm i bly. Bly ger mer kropp per gram och en mer fladdrande gång — vissa dagar är det fladdret som ger hugget — och är giftigt för fisk, fågel och hand, så tappade mormyskor stannar i sjön; volfram är ogiftigt. Hela jämförelsen står på mormyska eller pirk?
Tafsen
En tafs är en kortare bit lina mellan huvudlinan och betet, oftast av ett annat material eller en annan tjocklek. Den finns av tre skäl: för att hänga ett andra bete under det första, för att fisken inte ska se linan, och för att tänderna inte ska nå den.
| Tafs | Till | Lina | Längd |
|---|---|---|---|
| Tafsmormyskan under pirken | Trög abborre: pirken lockar, mormyskan avslutar | Nylon eller fluorocarbon 0,16 mm, upp till 0,22 åt större fisk | 10–15 cm, en och en halv till två pirklängder; längre om du fiskar stilla |
| Under blänket | Röding och öring: en mormyska eller en agnad krok som blänket lockar till | Som under pirken, 0,16–0,22 mm | Omkring 15 cm |
| Mot ögat | Sik och röding djupt på flätlina, all fisk i klart vatten | Fluorocarbon 0,14 mm närmast mormyskan | Så lång att flätlinan hålls ur sikte |
| Mot tänderna, pirk i handen | Gädda på balanspirk | Fluorocarbon 0,50 mm eller tunn wire | Så lång att tänderna inte når huvudlinan |
| Mot tänderna, angeldon och ismete | Gädda som får tugga ostörd | Wire 7×7, eller fluorocarbon 0,90 mm — 0,70 går av | Minst 50 cm |
| Ismete efter gös och abborre | Död betesfisk på spö | Transparent nylon eller fluorocarbon 0,35–0,50 mm, inte wire | 30–50 cm |
Fäst tafsen i en snapper eller en kort länk, inte i en knut på pirköglan: en knuten tafs vandrar runt öglan och pirken hänger snett. En liten lekande — två öglor som roterar mot varandra — mellan huvudlina och tafs tar bort snurret och gör bytet av tafs till ett handgrepp med kalla fingrar. Riggarna under och ovanför pirken, i bild, står på vertikalpirken.
Knutarna
Fukta knuten innan du drar åt — torr nylon bränner av sig själv i draget — och klipp änden två–tre millimeter från knuten.
Figur-8 till mormyska med hål
- Trä linan uppifrån genom hålet i kroppen.
- Runt ena sidan av kroppen, och uppifrån genom hålet igen.
- Runt andra sidan, och uppifrån ner genom hålet igen.
- Sedd framifrån ligger linan nu som en åtta genom kroppen.
- Lägg den överblivna änden i två varv över kroken och dra åt.
- Klipp.
Åttan låser mormyskan i rätt vinkel: kroppen hänger snett med kroken uppåt och spetsen mot linan, så den fastnar i överkäken där den håller bäst.
Palomar till mormyska med öga
- Vik linan dubbel en decimeter från änden och trä den dubbla änden genom ögat.
- Gör en enkel överhandsknop med den dubbla linan, men dra inte åt.
- För mormyskan genom öglan som blev kvar.
- Fukta, dra åt i huvudlinan och mormyskan på en gång, klipp.
Palomaren behåller nästan hela linans styrka. En förbättrad clinch gör samma jobb: fem–sju varv runt huvudlinan och änden tillbaka genom den lilla öglan vid ögat, sedan genom den stora.
Tafs mot huvudlina
Helst ingen knut alls: en lekande eller en snapper. Ska linorna knytas ihop, dubbel uni: lägg de två ändarna mot varandra, knyt den ena i fem varv runt den andra och tillbaka genom sin egen ögla, gör likadant med den andra, fukta och dra ihop så de två knutarna glider mot varandra och låser.
Fler knutar till öga och hål, steg för steg: mormyska.se.
Sex fel
- För tjock lina. Fisken ser den, mormyskan spänner inte, nappet når inte upp.
- Storfisk lyft på kort lina. Låt den simma ut och tröttna: en 0,12 håller en kilosabborre som simmar, inte en som lyfts.
- Knuten dragen torr.
- Tafsen i en knut som vandrar på pirköglan. Snapper eller länk.
- Flätlina utan tafs i klart vatten, eller flätlina i sträng kyla när den fryser.
- Gammal lina. En sommar i bilen, en säsong på rullen — knyt om, och byt vid varje knut och kink.
Hålet linan går genom: isborren. Toppen den hänger i: spöt och toppen. Rytmerna den för ner: mormyskan.
Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se