Start / Metoder / Pimpel med agn

Pimpel med agn

Det första hålet. En liten pirk eller en krok under ett sänke, en maggot, tunn lina och ett kort spö. Lyft, håll, släpp. Abborren och mörten vid vassen tar det, och barnet får sin första fisk.

Vad det är

Pimpel med agn är det enklaste fisket genom isen: ett bete som luktar och rör sig, hängt på rätt djup och lyft ibland. Ingen rytm att lära, inget att välja mellan. En liten vertikalpirk på 20–35 mm med en limkrok under — en krok med en färgad kropp av lim — eller bara en krok i storlek 10–14 med ett kulsänke en decimeter ovanför. En maggot på kroken. Nylon 0,12–0,14 mm, ett kort spö med en topp som visar nappet, och ett hål på 100–115 mm.

Riggen

Liten pirk med limkrok20–35 mm; kroken 10–14 på kort länkpirken syns, kroken tarca 1 dmKrok under kulsänkekrok 10–14, sänke 1–3 g en decimeter ovanfördet enklaste som finnsRätti den mörka änden,spetsen friFelrakt igenom —den dör och slutar röra sigMaggoten på krokenen maggot räcker; två när det är trögtrörelsen och doften är betet
Två riggar som inte kräver något, och det enda som kräver lite: maggoten sätts i den tjocka, mörka änden med krokspetsen fri, så den lever och rör sig.
Del
BetetEn liten vertikalpirk 20–35 mm med limkrok 10–14 på kort länk, eller en krok 10–14 under ett kulsänke på 1–3 g. Pirken syns på håll; kroken tar.
AgnetEn maggot, vit eller röd, i den mörka änden med krokspetsen fri. Två när det är trögt. En fjädermygglarv när fisken är kräsen.
LinanNylon 0,12–0,14 mm. Tjockare håller inte bättre i praktiken; den syns och bromsar.
SpöetEtt kort pimpelspö med en nappindikator som hänger svagt av vikten. En hundring räcker, toppen en tjuga.
Hålet100–115 mm. Lätt att borra, så du borrar många.

Kulsänket är bly, och bly är giftigt för fisk, fågel och hand — ett tappat sänke stannar i sjön, så fäst det ordentligt; i volfram är det ogiftigt. Spöet och toppen: spöt. Linan och knuten: lina och tafs. Borren: isborren.

Små vertikalpirkar och limkrokar: vertikalpirkar och kedjekrokar på mormyska.se; spö och topp: mormyskaspön och nappindikatorer.

Rytmen som inte kräver något

  1. Sänk betet till botten. Linan slaknar när det tar mark; veva upp en eller två decimeter.
  2. Lyft spöet 20–30 cm, lugnt.
  3. Håll stilla i tre–fem sekunder. Titta på toppen.
  4. Släpp ner igen och vänta lika länge. Fisken tar ofta när betet sjunker eller när det står stilla.
  5. Om igen. Efter fem–tio minuter utan napp: nästa hål, en bit ut eller in.

Nappet är att toppen rätar upp sig eller drar ner — abborren drar, mörten lyfter. Lyft lugnt när toppen ändrar sig, veva in med jämn fart, och låt en större fisk simma ut i stället för att lyfta den på kort lina.

Var

Grunt. 1–4 m vid vasskanten, stenarna och sluttningen där grunt möter djupt, på första isen och vårvintern; i högvintern lite djupare ut mot kanten. Abborren står där hela dagen; mörten tar bäst i gryning och skymning. Braxen går på 2–6 m över mjuk botten, tidig och sen vinter, och står nästan stilla i mittvintern. Borra en rad hål från land ut över kanten och gå mellan dem.

Mäskklockan

Mörten och braxen kommer på doft. En mäskklocka är en liten klocka i plast som du fyller med mäsk — ströbröd, krossade maggots, vad som doftar — firar ner till botten på linan och öppnar med ett ryck, så mäsken hamnar precis under hålet i stället för att spridas på vägen ner. Fisken samlas, och du fiskar en decimeter ovanför. Fyll på när nappen glesnar.

Mäskklocka, två tjugor: mormyska.se.

Agnet

Maggoten är flugans larv, vit eller färgad röd; den håller sig veckor i kylskåpet och tål frost dåligt, så den går i innerfickan på isen. Fjädermygglarven — bloodworm, mygglarv, blodmask, samma djur — är mörtens och sikens egen mat och det bete den väljer när den är kräsen; den finns levande och som konstgjord i silikon med doft. Mjölmask och vaxlarv till större krokar. Alltid litet bete i kallt vatten.

Fäst maggoten i den tjocka, mörka änden, aldrig rakt igenom: då lever den, rör sig och doftar. Krokspetsen fri.

Maggots: maggots.se. Fjädermygglarver: bloodworms.se.

Steget till mormyskan

När det här fungerar är nästa steg kort. En mormyska är kroken och sänket i ett: en liten kropp av volfram eller bly gjuten på kroken, 1,5–7 mm, så vikten sitter där fisken tar och toppen kan ge betet en darrning som en krok under ett sänke inte får. Samma lina, samma spö, samma maggot — och en rytm att lära. Den står på mormyskasidan.

Sex fel

  1. Maggoten rakt igenom. Den dör och slutar röra sig; sätt den i den mörka änden.
  2. För stor krok. 10–14 till en maggot.
  3. För tjock lina. 0,12–0,14 håller allt du får på.
  4. Samma hål för länge. Fem–tio minuter, sedan nästa.
  5. Betet på botten. En eller två decimeter ovanför.
  6. Storfisken lyft på kort lina. Låt den simma ut.

Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se