Lake under isen
Sveriges enda torskfisk i sötvatten, och den enda fisk under isen som vaknar när det mörknar. Den leker mitt i vintern på grunda grusbankar, och då står den tätt. En tung pirk dunkad i botten, en bit strömming, en pannlampa.
Vad laken gör under isen
Laken är en bottenfisk som jagar i skymning och natt. Om dagen står den stilla på djupet, 10–30 m; när ljuset går drar den upp på sund, grynnor och blandbottnar på 1–10 m och söker med sidolinjen först och lukten sedan. Den vill ha lakamörker: mulet, lågtryck och nymåne är lakens väder. Och den leker under isen, från december till mars, med toppen kring tjugondag knut till kyndelsmäss — 13 januari till 2 februari — på grus- och sandbankar på en halv till tre meter. Då samlas den i klungor, de stora honorna först och hanarna längre in i mars.
I SLU:s provfisken sedan 1955, 11 135 mätta lakar i 646 vatten, är medianen 36 cm och var tionde över 53 cm; den längsta 92,5 cm. En lake på kilot är det vanliga, tre kilo är stort; det svenska rekordet är 8,5 kg och 98 cm, taget i Ångermanälven 1996. Sedan 2020 står den som sårbar på rödlistan för att den minskar; någon allmän fredning finns inte.
Dag och natt
| Fas | Var | När | Så |
|---|---|---|---|
| Första isen | På väg mot lekplatserna: djupt om dagen, sunden och inloppen om natten. | December | Skymningen på sund och grynnor 1–10 m. |
| Högvinter | Lekbankarna: grus och sand på 0,5–3 m, sund, grynnor, hård lera. Den står tätt. | 13 januari–2 februari är toppen, honorna först | Lakens säsong. Skymning till midnatt, mulet och nymåne. |
| Vårvinter | Hanarna kvar på bankarna, sedan tillbaka till djupet. | In i mars | Glesare, men samma platser i skymningen. |
Högvintern, som är stiltjen för gäddan och abborren, är lakens tid. När faserna brukar infalla står på säsongssidan.
Tid på dygnet
Börja strax innan det skymmer. Från skymningen tills det blivit mörkt är den bästa och säkraste huggperioden; de senare perioderna under natten blir kortare och glesare. Mitt på dagen står laken stilla.
Var
Sund, grynnor och inlopp, där botten sluttar nära land och är hård: sten, grus, hård lera. Platserna är små — några till ett tiotal kvadratmeter — så borra flera hål i en rad över sundet och gå mellan dem. Laken finns i hela landet utom längst i söder, och längs kusten i Bottniska viken och Östersjön ner till Kalmarsund: Vänern, Siljan, Skagern, älvmynningarna i Norrbotten, Stockholms skärgård.
Metod — vilken
| Metod | Så | Rigg |
|---|---|---|
| Lakpirk | Dunka pirken i botten två–tre gånger så sörjan virvlar upp, lyft sakta tre decimeter, låt den falla, dunka igen. Vänta tills det suger eller drar; mothugg när rörelsen stannar. | Pirk 20–40 g på 1–15 m, över 100 g i de djupa sjöarna; lockskedar eller ett silverblänke som låter; självlysande i mörkret. Strömmingsbit på enkelkrok 5/0, eller strimlor på trekrok 4–8. |
| Lakmete | Bottenmete med dött bete i skymningen: sänket på botten, spöet i hållare, vippa med bjällra. | Ett kraftigare spö, 0,35–0,45 nylon, tungt sänke, strömmingsbit. |
| Lakstrut | En liten ryssja på lekstråket — redskapsfiske, inte handredskap, och bara där fiskevårdsområdet tillåter det. | Vattnets egen regel. |
Pirken är metoden. Den lockar med ljud och sörja, och kroken tar med lukten: laken känner först med sidolinjen och tar sedan på doften, så betet ska lukta och bytas ofta. Förr klubbades laken genom blankisen, där den står tätt under isen om vintern — det säger något om hur grunt den går i mörkret.
Tunga pirkar och blänken: pirk.se.
Bete
En bit strömming är normen — filé eller ett stycke med skinnet på — och sikfilé, strimlad abborre, mört eller nors går bra; i Norrbotten löja, nejonöga, räka, ibland laklever. Strimlorna 5–6 mm breda, hela bitar på 5/0-kroken. Doften är det som räknas, så byt ofta. Är betet fisk ska det komma från samma vatten eller vara köpt.
Spö, lina och hål
Ett grovt pimpelspö med en topp kring 30 cm och en multirulle, 75–100 m lina så det räcker ner i de djupa sjöarna. Nylon 0,35–0,50 mm, eller flätlina 0,32 om du står ut med att den fryser. Hålet 175–200 mm — laken kan aldrig få för stort hål. Lina och tafs, isborren, spöt.
Mörkret
En kraftig pannlampa är nästan ett måste, och en till i fickan. Gå aldrig ensam ut på isen i mörkret: minst två på isen, hålen borrade och märkta innan det skymmer, isdubbarna runt halsen. Det som gäller om isen står på isen först.
Sex fel
- Mitt på dagen. Laken står stilla på djupet; skymningen är timmen.
- Rätt sund, fel kvadratmeter. Platserna är små — flera hål i rad över sundet.
- Pirken stilla i vattnet. Den ska dunka i botten så sörjan virvlar.
- Gammalt bete. Doften är lockelsen; byt ofta.
- Mothugg på första sugningen. Vänta tills rörelsen stannar.
- Ensam i mörkret. Två på isen, alltid.
Länets största, sjö för sjö
Lake är dokumenterad i 6 835 svenska sjöar — i provfisken, i fiskevårdsområdenas egna beskrivningar och i artfynd. I 528 av dem har SLU:s provfiskenät mätt den, och i 284 av dem är den längsta över 40 cm; näten tar sällan de stora. Den längsta som mätts i varje län, i sjöar med minst 30 mätta fiskar:
| Län | Sjö | Längsta | År |
|---|---|---|---|
| Dalarna | Skarphån | 72,5 cm | 1999 |
| Jämtland | Öster-Lillsjön | 56,3 cm | 1988 |
| Jönköping | Stengårdshultasjön | 75,2 cm | 1988 |
| Kronoberg | Bolmen | 58 cm | 2004 |
| Norrbotten | Jäggaure | 70,5 cm | 1992 |
| Örebro | Norr-Älgen | 71 cm | 1984 |
| Östergötland | Vättern | 75,2 cm | 2008 |
| Skåne | Ivösjön | 55,2 cm | 2012 |
| Södermanland | Mälaren | 65,4 cm | 2022 |
| Värmland | Vänern | 80 cm | 2011 |
| Västerbotten | Kultsjön | 92,5 cm | 1996 |
| Västernorrland | Hinnsjön | 79 cm | 1988 |
| Västmanland | Lien | 54,5 cm | 2007 |
| Västra Götaland | Grann | 67,5 cm | 1998 |
Vad som tas just nu, och var: de senaste fångsterna av lake på Fångstrapport.
Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se