Gädda under isen
Hon står grunt, rör sig lite och tar en död mört som hänger stilla. Vasskanten på första isen, branten i högvintern, djupkanten utanför lekviken på vårvintern — och klockan sju till elva.
Vad gäddan gör under isen
Gäddan jagar med ögat från ett bakhåll, och under isen sparar hon kraft. I midvintern rör hon sig knappt, och hon tar helst det byte som inte kräver någon jakt: en död betesfisk som hänger stilla, eller en stor balanspirk som glider långsamt förbi. Ljuset styr dagen. I januari måste hon passa på under de få ljusa timmarna, och huggen kommer på förmiddagen; i mars och april hugger hon från gryning till skymning.
I SLU:s provfisken sedan 1955, 18 690 mätta gäddor i 2 910 vatten, är medianen 46 cm och var tionde över 67,5 cm; den längsta 125 cm. De flesta är kring halvmetern. Metern är drömmen, och den står inte inne i vassviken.
Tre faser
| Fas | Djup | Var | Metod |
|---|---|---|---|
| Första isen | 1–1,5 m | Vasskanterna. Blankis, när isen just har lagt sig, är bäst. | Angeldon i rad längs vassen; balanspirk i vassviken när hon jagar. |
| Högvinter | 2 m under isen där det är 4–8 m, eller 20–100 cm över botten | Branterna och djupkanterna. Från mitten av januari till slutet av februari rör hon sig knappt. | Angeldon på två djup, och tålamod. En del angelfiskare tar paus. |
| Vårvinter | 1–3 m | Djupkanterna alldeles utanför lekvikarna från mitten av mars. Inne i vikarna bara småttingarna. | Angeldon och stor balanspirk, hela dagen. |
Grunt i båda ändarna av vintern, stilla i mitten. När faserna brukar infalla står på säsongssidan.
Djup
Vattnet är varmast längst ner när isen ligger, så hon står ofta bottennära: 20–100 cm över botten. Det andra läget är 1–3 m under isen vid en brant där det är 4–8 m djupt. I en vassvik står hon på en och en halv meter eller mindre, och i klara djupa sjöar djupare, 10–20 m. Sätt betena på två djup den första timmen och flytta efter det som tar.
Tid på dagen
Sju till elva, med toppen nio till elva; efter middag avtar det. Det är en angelfiskares logg över flera vintrar, och den säger också att april ger nästan tre gånger så många hugg per pass som januari. På vårvintern hugger hon hela dagen. Kylan i luften spelar mindre roll — nollan eller femton minus ger samma fiske. Sätt donen i gryningen.
Var
Vasskanter och vassvikar när isen är ny. Djupkanter och branter där grunt möter djupt när vintern har satt sig, och vikarnas mynningar. Från mitten av mars djupkanterna alldeles utanför lekvikarna: storgäddan står där och väntar på våren, och den som borrar inne i viken får småttingarna. Leken börjar när vattnet når nio grader, mellan mars och maj.
Metod — vilken
| Metod | När | Rigg |
|---|---|---|
| Angeldon | Först, och hela vintern. Hon vill ha ett bete som hänger stilla. | Nylon 0,35–0,45, wire 7×7 eller fluorocarbon 0,90 mm minst 50 cm, trekrok 4–1, död mört 15–25 cm. Hål 200 mm. |
| Stor balanspirk | Första isen och vårvintern, när hon jagar i vassviken och på kanten. | 11–12 cm, firetiger eller orange och guld, på wire eller fluorocarbon 0,50. Långsamma ryck, långa pauser. |
| Ismete | Samma tanke som angeldonet, med ett kort spö i hållare. | Spö 120 cm, nylon 0,35–0,45, samma tafs och bete. |
| Mormyska och vertikalpirk | Inte hennes. Tar hon dem går den tunna linan mot tänderna. | — |
Angeldonet är gäddans metod under isen, och riggen, betet, antalet och hugget står på angeldonsidan. Balanspirken när hon är aktiv, med sekvensen på balanspirksidan men långsammare: ett ryck, en lång paus, och hugget i stoppet.
Stora balanspirkar: pirk.se.
Bete
En död mört på 15–25 cm är normen; sarv, mindre brax och löja går bra, och vid kusten strömming. Betesfisken ska vara avlivad innan den sätts på kroken — det är djurskyddslagen — och tas aldrig med från en annan sjö. Trekroken sätts precis framför ryggfenan. På balanspirken är det färgen som väljs: firetiger, orange och guld, det som syns i det bruna vattnet vid vassen.
Lina och hål
Nylon 0,35–0,45 mm; flätlina tar upp vatten och fryser. Tafsen är det som avgör: wire 7×7 eller fluorocarbon 0,90 mm, aldrig kortare än 50 cm — 0,70 går av mot tänderna. Hålet 200 mm, helst 250: hon ska upp genom det med tafs och krok, och det stora hålet är skonsamt. Lina och tafs, isborren.
Gäddan på isen
Kylan skadar henne fort. Under fem minusgrader, och i vind långt tidigare, ska hon inte ligga på isen: håll henne i hålet medan våg och kamera görs klara, kroka av med en lång tång nere i hålet, och lägg henne på en blöt matta om hon måste upp. Ögonen tål kylan sämst. Ett tidigt mothugg sätter kroken långt fram i käften, så hon går tillbaka hel.
Vid kusten är hon fredad under leken: 1 april–31 maj på Gotland, i Kalmarsund och runt Öland, 1 april–15 juni i Stockholms skärgård, där också bara gäddor mellan 40 och 75 cm får tas upp och högst tre om dagen. I sjöarna sätter fiskevårdsområdet måtten och antalet, på vattnets regelsida hos Fångstrapport.
Sex fel
- Inne i vassviken på vårvintern. Storgäddan står på djupkanten utanför.
- För djupt i viken. Hon står på en och en halv meter eller mindre.
- Högvinterfiske med första isens förväntningar. Från mitten av januari rör hon sig knappt; två djup och tålamod.
- Tafs som inte håller. Fluorocarbon under 0,90 mot tänderna, eller kortare än 50 cm.
- För lång väntan med trekrok. Tio till femton sekunder, sedan mothugg.
- Gäddan på isen i kylan. Hålet, tången, mattan.
Länets största, sjö för sjö
Gädda är dokumenterad i 13 179 svenska sjöar — i provfisken, i fiskevårdsområdenas egna beskrivningar och i artfynd. I 2 278 av dem har SLU:s provfiskenät mätt henne, och i 2 038 av dem är den längsta över 40 cm. Den längsta som mätts i varje län, i sjöar med minst 30 mätta fiskar:
| Län | Sjö | Längsta | År |
|---|---|---|---|
| Dalarna | Rösjön | 83 cm | 2022 |
| Gävleborg | Stensjön | 85,5 cm | 1991 |
| Halland | Harasjön | 106 cm | 2018 |
| Jämtland | Degervattnet | 96 cm | 2016 |
| Jönköping | Mulserydssjön | 94 cm | 1991 |
| Kalmar | Allgjuttern | 84,2 cm | 2009 |
| Kronoberg | Fiolen | 106 cm | 2010 |
| Norrbotten | Jutsajaure | 108 cm | 2004 |
| Örebro | Långsjön | 73,6 cm | 1998 |
| Östergötland | Vättern | 125 cm | 2020 |
| Skåne | Gårdsjön | 89 cm | 2011 |
| Södermanland | Mälaren | 99,5 cm | 2008 |
| Stockholm | Stensjön | 106 cm | 1990 |
| Värmland | Vänern | 115 cm | 2014 |
| Västerbotten | Täftesträsket | 110 cm | 2011 |
| Västernorrland | Remmarsjön | 103 cm | 2003 |
| Västmanland | Dagarn | 85 cm | 2021 |
| Västra Götaland | Stora Härsjön | 94 cm | 1990 |
Vad som tas just nu, och var: de senaste fångsterna av gädda på Fångstrapport.
Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se