Start / Jämför / Mormyska eller pirk
Mormyska eller pirk?
Båda, oftast. Mormyskan när fisken står där och är försiktig. Pirken när den ska hittas eller retas. Och när båda behövs: en tafsmormyska under pirken.
Två sätt att få hugget
En mormyska är en liten viktad krok med agn. Vid fyra grader är fisken köldstel: den öppnar gälarna några centimeter från betet och drar in det med vattenströmmen. Vikten sitter redan i munnen när den känner något, och kroken fastnar i överkäken. Därför är linan tunn, toppen mjuk och lyften långsamma. Mormyskan fiskar den fisk som redan står under hålet och tvekar.
En pirk är ett lockbete. Vertikalpirken dunkas i botten så ljudet går ut och sörjan virvlar, lyfts och får falla; fisken kommer på ljudet och blänket och tar kroken under den — limkroken, en krok med färgad kropp, med en maggot på. Balanspirken hänger vågrätt, glider ut i en båge och vänder; den fisk som jagar tar själva pirken. Därför är linan grövre, toppen styv för mothugget och tempot högre. Pirken fiskar den fisk som måste hittas eller retas.
När vilken
| Läget | Välj | Därför |
|---|---|---|
| Fisken står under hålet och är försiktig | Mormyska 3–5 mm | Den drar in betet utan att känna motstånd. |
| Fisken ska hittas | Vertikalpirk, 30 sekunder per hål | Ljud och blänk når längre än en maggot. |
| Fisken jagar | Balanspirk 5–9 cm | Den tar själva pirken. Färre fiskar, större. |
| Trögt, lågtryck | Mormyska, eller tafsmormyska under pirken | Det lätta betet faller långsamt och tas i egen takt. |
| Djupare än 8 m | Pirk, eller mormyska 5–7 mm i volfram | Det ska ner fort och hänga rakt. |
| Grunt, klart, skygg fisk | Mormyska | Liten, tyst, långsam. |
| Första gången på isen | Liten pirk med maggot | Lyft, håll, släpp — och tydliga hugg. |
Fas för fas
| Fas | Mormyskan | Pirken |
|---|---|---|
| Första isen | Små och blanka, 3–5 mm, silver, koppar, guld. Fisken står grunt och tar villigt. | Minibalansare med maggot. En liten vertikalpirk vid stenarna. |
| Högvinter | Tafsmormyskan under pirken när det är trögt. 5–7 mm i volfram där det är djupt. Självlysande i mörkret under snön. | Djupt över hård botten: vertikalpirk 40–50 mm kring 10 g åt storabborren i stim. Balanspirk 5–7 cm de dagar den jagar. |
| Vårvinter | Större och mer färg. | Vertikalpirk först, balanspirk när den tar själva pirken. Blänke åt rödingen på lekplatserna. |
När faserna brukar infalla står på säsongssidan; vad abborren gör i var och en på abborresidan.
Art för art
| Art | Mormyskan | Pirken |
|---|---|---|
| Abborre | 3–5 mm med maggot. De små, och de många. | Vertikalpirk med limkrok 10–14. Balanspirk 5–9 cm åt storabborren. |
| Mört | 1,5–3 mm, 0,08–0,12 mm lina, långa pauser. | Sällan. |
| Sik | 1,5–3 mm i mygglarv- och nymfform, darr på stället. | Vertikalpirk ibland. |
| Harr | Nymfer, 0,10–0,14 mm, i strömvatten. | Sällan. |
| Röding | 5–7 mm med kedjekrok, eller en upphängare ovanför blänket. | Blänke 55–80 mm med tafs. Balanspirk på lekplatserna om våren. |
| Öring | Hellre en mormyska än ett stort blänke. | Minibalansare med maggot på första isen, på branten. |
| Regnbåge | 4–6 mm, färg och rörelse. | Blänke, blinkpirk. |
| Gös | — | Balanspirk 6–9 cm. Annars ismete. |
| Gädda | — | Balanspirk 12 cm på wire. Annars angeldon. |
| Lake | — | Tung pirk dunkad i botten, en strömmingsbit på kroken. |
Djup för djup
Ner till tre meter räcker en mormyska i bly och en tunn lina; en liten pirk med maggot gör samma jobb i vassen. Mellan tre och åtta meter fiskar båda: mormyskan när fisken står där, pirken när den ska hittas. Från åtta meter är det pirken, eller en mormyska 5–7 mm i volfram som kommer ner och hänger rakt. Rödingen på 10–30 m tar blänket med tafs eller mormyskan med kedjekrok.
Dagens signaler
- Hårt hugg, kroken tar inte: fisken tog pirken, inte kroken. Byt till balanspirk.
- Nappet syns som en störning i linan där den skär vattnet: det är tafsmormyskans napp. Håll pirken stilla.
- Ingen känning på 30 sekunder med pirken: nästa hål. Med mormyskan: fem till tio minuter.
- Lågtryck: småabborren bryr sig inte, storabborren gör det. Vertikalpirken fortsätter, balanspirken vilar.
Utrustningen skiljer
| Mormyska | Pirk | |
|---|---|---|
| Lina | 0,08–0,14 mm | 0,18–0,25 mm till vertikalpirk, 0,22–0,30 mm nylon till balanspirk |
| Spö | Kort, mjuk topp, nappindikator som hänger av vikten | Styv topp så mothugget når ner |
| Kroken | Är betet | Limkrok eller trekrok under, eller pirken själv |
| Agn | Alltid: maggot, fjädermygglarv | En maggot på limkroken, ett abborröga, eller inget |
| Knut | Figur-8 genom hålet, palomar i ögat | Snapper eller fjäderring, länk 2–5 cm till kroken |
| Hål | 115 mm räcker | 150 mm åt storabborren, 200 mm åt gäddan — isborren |
Två spön är enklare än att knyta om: ett med mormyskan, ett med pirken. Hur mormyskan fiskas, rytm för rytm, står på mormyskasidan; vertikalpirken och balanspirken på sina.
Tillsammans: tafsmormyskan under pirken
En liten mormyska, 2–3 mm med maggot, på en 10–15 cm lång tafs av 0,16 mm lina under vertikalpirken — en och en halv till två pirklängder, längre om du fiskar stilla. Pirken lockar, mormyskan avslutar: den faller långsamt och fisken tar den i sin egen takt, så rör pirken lite. Tafsen fästs i en snapper eller en kort länk, inte i en knut som vandrar runt pirköglan.
Ovanför pirken eller blänket sitter i stället upphängaren: en fluga, en krok med agn eller en mormyska ungefär en decimeter upp, åt röding, sik och öring som står i mellanskiktet. Balanspirk och vertikalpirk på samma lina finns inte — balanspirken ska falla fritt och vända. Välj, byt spö, blanda inte.
Volfram eller bly
Volfram — tungsten — väger 19,3 gram per kubikcentimeter, bly 11,3. Samma vikt i volfram är en sjättedel smalare, sjunker fortare och hänger rakare på djupet och i ström; samma storlek i volfram väger 1,7 gånger mer, så en 3,5 mm i volfram spänner linan som en 4 mm i bly. Bly faller mjukare och ger mer kropp per gram, en större silhuett i grunt vatten — och den större kroppen tar mer vatten, så en blymormyska får en mer fladdrande gång: mer i sidled på lyftet, ett långsammare och livligare fall. Volfram går rakare. Vissa dagar är det fladdret som ger hugget.
Bly räcker ner till fem meter i stilla vatten: abborre, mört, första säsongen, och de mormyskor som får gå förlorade i stenarna. Volfram när det är djupare än åtta meter, i ström, för de minsta storlekarna till sik och harr som ändå ska spänna linan, och för rödingen djupt med kedjekrok.
Bly är giftigt: för fisken, för sjöfågeln som sväljer tappade sänken som grus, och för den som hanterar det mycket. De mormyskor som fastnar i stenarna blir kvar i sjön. Volfram är ogiftigt och det miljövänligare valet — samma fiske, ingen tungmetall kvar på botten.
Priset: volfram kostar mer än bly. En blymormyska kostar tre tior, en i volfram från två tjugor och uppåt, och de handgjorda volframmärkena mer än så. En vertikalpirk i volfram 39–99 kr.
Mormyskor i volfram och i bly, och vertikalpirkar i volfram: mormyska.se. Vertikalpirkar, balanspirkar och blänken: pirk.se.
Svaret
Båda. En låda som täcker en vinter: mormyskor 3–5 mm i bly och volfram, en svart och en självlysande bland dem; en vertikalpirk 40–50 mm med limkrok 10–14; en balanspirk på 7 cm; tafs 0,16 mm och små mormyskor 2–3 mm till den; maggots. Med det står du på första isen med mormyskan, i högvintern med pirken och tafsmormyskan under, och på vårvintern med balanspirken när abborren jagar.
Pirken mot pirken: balanspirk eller vertikalpirk?
Isen först: borra och mät. Isläget hos IsRapport.se · när isen brukar lägga sig hos isprognos.se